17. maj, 2019

Regnbågsbron

  Igår hade jag två glada hundar, som kastade sig över matskålarna på morgonen. På kvällen hade en av dem, min fina älskade Blossa, slutat sitt liv på ett operationsbord. Hon blev akut sjuk och det visade sig att cancern ätit sig in i hennes inre och tagit över. Det fanns inget mer att göra.

Nu ekar det så ödsligt i mitt inre, det är så tomt utan dig ,min fina. 
Du som såg efter mig så noga, aldrig vek från min sida, jag misstänker att du trodde att jag skulle komma bort direkt du släppte blicken ifrån mig.
Du som låg så tätt vid min sida om jag var sjuk eller ledsen, du som lade ditt stora huvud i mitt knä och såg på mig med sån kärlek och hängivenhet i de bruna ögonen, du som alltid lyckades blöta ner mig också efter det du badat och simmat. Du som älskade att klättra upp på höga saker, stockar, träd, bänkar, du som alltid visste när det var matdags.
Du som lekte så busigt med "lillasyster", du som var den smartaste hund jag någonsin känt.
Jag vill tänka att du bara väntar på mig någonstans, tillsammans med alla jag älskat och förlorat, Vi ses bortom regnbågsbron! Mitt hjärta längtar efter dig!