29. aug, 2018

Nyterminslöfte

Jahaja, hösten närmar sig, och man är full av ambitioner. En rest från ett långt yrkesliv i skolans värld, då läsårsstarten känns mer som nyår än nyår.
Denna höst har jag beslutat mig för att lägga på ett antal kol (eller nuförtiden får det väl bli solenergi) för att få kroppen att bli så föryngrad det går. Ett av stegen är att ytterligare öka på rörligheten och träna min onda höft ännu mer. Så jag har anmält mig till en kurs i vattengympa och igår var min första inblick i denna för mig nya värld.
Första inblicken var rätt överväldigande, klev in i omklädningsrummet före kursstart och möttes av ett stort antal mer eller mindre nakna damrumpor i olika storlek. Woops! Samtliga rätt bleka dock. 
Sällade mig till skaran, klä av sig, duscha, på med baddräkt och in till bassängen. Vi anmodades där av en pigg och positiv gympaledare att förse oss med två hantlar och en orm. Öööh? Va? 
Jo, det fanns en sorts mycket lätta skumhantlar och också böjda skum"ormar" som vi skulle ta med oss ner i det mycket varma +30 gradersvattnet. Jag gjorde som alla andra, slet med mig verktygen och fann en plats vid bassängkanten att stå vid.
Och sen igång med musik och glada tillrop. Svallvågorna rullade över bassängen i takt med våra sparkar och hopp, och när vi gjorde grodhoppet och försökte fånga våra egna fötter blev det nästan tsunamivarning. Hantlar och ormar som var förrädiskt lätta på land blev till kraftfullt motstånd i vattnet, och hjärtat började pumpa alltmer. Puh!
Efter avslut och mycket beröm från kursledaren släpade jag mig upp från bassängen, kroppen blev plötsligt blytung när den kom i kontakt med tyngdlagen "på land", och jag kände att varenda muskel fått sig en omgång som hette duga. Nöjd åkte jag hemåt, fortfarande med ungdomliga rosor på kinderna efter kraftprovet. Kul! Ser fram emot nästa gång!