5. jan, 2015

Fjorton år tror jag visst att jag var..

Fjorton år tror jag visst att jag var...1965.. Såg just en minnesdokumentär på Tv från det året, femtio år!! sen var det ju faktiskt. Satte igång nostalgi-generna direkt förstås, som så lätt går igång nuförtiden. 1965 tror jag inte såna gener var uppfunna ens. 
Mods med långt hår och militärjackor, en del med skotthål minsann. Raggare på andra sidan. Beatles med "jättelångt" hår och Rolling Stones, lite farligare och vassare, man var för och emot på olika sidor kring dem också. Vietnamkrig, Barry McGuire med Eve of destruction sände rysningar genom fjortonåringen. Jag hade fortfarande inte vågat mig in i modsvärlden, utan höll mig till hästar och hundar. Konfirmerade mig, hur prydlig som helst. Året därpå började även jag släppa sargen, med hår till näsan, gympadojor med skrivet på och jeans. Och spännande popklubbar, som Sam Bäraren i Arboga/Köping och så. Men 1965, då var jag fortfarande mammas prydliga lilla flicka...ack, så längesen och så alldeles nyss..är det någon mer som minns hur det var att vara fjorton..?

Senaste kommentaren

17.12 | 17:34

Hej Bitte !
Tack för julkortet ! Hittade inte igen er adress. GOD Jul och gott Nytt år från Elle och HE

27.02 | 21:28

Ja, de var mycket bra och professionella.

27.02 | 18:31

Hej Bitte! Har följt dig lite på Facebook. Ser att du gjort en ryggoperation i Sthlm och att du mår bra nu. Roligt höra. Jag har ryggont, kanske spinal stenos. Rek. Du kliniken i Sthlm? .

27.09 | 07:58

Roligt att läsa om uppväxten på Vasagatan. Jag bodde själv i nr 13 på 60-talet och log igenkännande av din beskrivning av lekparken och det "stora " berget 🙂

Dela den här sidan